..
shopa-internet-holic?
Har beställt väldigt mkt det senaste dagarna över internet. Fööör mycket för att vara helt ärlig. Kommer in i dessa perioder och känner att jag borde kanske ta tag i mitt missbruk. Klippa min internetbankdosa. Vill seriöst inte veta vad räkningen kmr ligga på i slutet av månaden. I need help. AIS ?? Anonyma internet shopparna. Yup.
A light ??
Hoppas jag klarar av den andra med. Det känns som det är en jävla tävlning av något slag. Olika grenar man ska klara av för att komma in i företaget?! haha nåväl idag var jag grym, klappar mig själv på axlen för det och tänker sympatiska tankar om de 6 andra som även de intervjuades denna dag... NOT.
mjäääkk
Nåväl får ta och skylla mig själv helt enkelt.
Veckan lär bli lång. Har drabbats av något lags virus och mår förtillfället inget vidare. Passar perfekt till jobbintervjun på torsdag. Jag med min vanliga tur.
Känner inte igen mig själv redigt. Har gått och blivit för naiv och för spontan. Det är som om jag har samma identitetkris som när jag var 15. Det är inte jag att bli stupfull varje helg, men de senaste gångerna har det blivit så. Minnesluckor och jag går nuvidare hand i hand och jag känner mig allmänt lost i mig själv. Det är så jävla patetiskt att jag skäms. Från och med nu ska jag ihelvete sköta mig. Låter som en liten fjortis när jag bara skriver detta.
jajajajaja
Dagens störnings objekt.
Gah..
Förväntansfull
I veckan kommer en efterlängtad underbar person till stan, äntligen säger jag. Ser såå himla mycket fram till helgen! Med de bästa! Åh vecka passeraaaaa, tack.
...
Hursomhelst, känner att jag behöver det...
Blä inget känns bra just nu. Klump i magen och det känns som om jag vet inte riktigt vad jag håller på med längre. Kanske dax att ge upp och kasta in handduken? Men känns inte som om jag har något annat val än att fortsätta kämpa, hur äckligt jobbigt det än är.
Pissdag och Pissliv.
hejdå
jahapp.
Trodde helt ärligt att jag skulle må sämre inför detta. Känner mig mer likgiltig. Trött och jävligt mätt på det helt enkelt. Fed up. Förväntningarna är inte höga, tvärtom. Känns som verkligheten tagit vid och jag kämpar frenilt med att nudda marken. Alla dessa förhoppningar och denna stolthet som dominerat för länge har svårt för att avgå sin briljerande position. Lika envis som drottningen av England. GE UPP OCH GÅ OCH DÖ, typ.
Things I just don´t get...
81 bilder i profilmappen på Fb, ALLA likadana , fast från olika vinklar och håll . Hellre 50 000 lax på större bröst än större hjärna . Fina-i-kanten-tanter med taskig attityd till de yngre . En felskrivning i försäkringskassapappren och du uteblir pengar på 2 veckor . Anställning av idioter som inte sköter sitt jobb när det finns bättre arbetskraft att hämta . Random tillägning av fb-vänner.
en liten update...
Har inte skrivit på ett tag. Har inte känt lusten att skriva heller. Har inte lust för något nuförtiden känns det som. Ser förtillfället framåt, längtar till födelsedagen, klippning och en potentiell gbgresa i slutet av månaden. Mmm..
dare to be naive.
Våga vara naiv. Våga chansa, våga leva, våga riskera, våga. Just nu vågar jag inget. Jag är feg. Det är något som håller mig strängt tillbaka. Något som inte tillåter mig vara just det , naiv. Det är inte jag det här. Det är mig förklädd i en annan diffust skepnad. Någon som inte vill låta mig vara mig. Någon som ler åt mig när jag egentligen gråter. Någon som är glad när jag egentligen är ledsen. Någon som håller upp en konstgjord och påmålad mask framför mitt ansikte. För länge har den här personen varit i vägen. Förlänge har den hållit mig tillbaka. Förlänge... Personen har varit en trygghet , en stabil vägg som egentligen är på gränsen att falla ihop. Jag har lovat mig själv att göra mig av med personen. Det är inte jag. Det är verkligen inte så jag vill vara. Men efter så lång tid, är det svårt att hitta tillbaka till sig själv. Men jag ska inte låta denna mask briljera längre. Ska kämpa emot. Och just det, våga..
mhm
for sure,
Pepp...
F*ck this
Det svajjar i luften. Och jag vet att det är på gränsen att nå botten. Det handlar om att bestämma sig för att inte ge upp. Att kämpa in i det sista. Att se sitt mål även om det för tillfället verkar vara för långt bort. Att våga tro på sig själv. Att ta sig själv i kragen för en föränding. Kanske dra sig ner tillbaka på jorden lite och inte sikta allt för högt.
-Att veta vad man vill är lätt, men att försöka kompromissa med sig själv och inse att det inte kanske kommer bli så är grymt mycket svårare...
Out the box, outta line
Lite så,
"Lev stort, livet är ändå för litet."
If you have to cry, go outside
Sure
Grymt!
Dilemma
Svårt att ens försöka få till en snygg design. Har varken lust eller energi och det blir aldrig bra. Bläh
